måndag 7 februari 2011

Intervju: FK Fredrik Ericsson

Fredrik under Mtb-EM 2010.
När det gäller min intervjuserie har turen nu kommit till en av Sveriges mer kända cyklister de senaste åren, både inom lvg, mtb och cross, Fredrik Ericsson. Eftersom han har en lång och gedigen bakgrund som cyklist, (liksom jag själv) jobbar som professionell tränare, och dessutom är förbundskapten i mountainbike sedan nått år tillbaka, skulle den här intervjun kunnat bli hur lång som helst. Jag kommer därför att främst hålla mig till Fredriks nyare liv, men för den som vill fördjupa sig i ytterliggare i "FEs" liv och leverna rekommenderas Tom Wieselblads gedigna och lysande intervjuserie för några år sedan.


Reck - Till att börja med, du slutade som elitidrottare för bara något år sedan, var det ett svårt beslut?
Fredrik - Nej, jag hade ju nya utmaningar att se fram mot direkt (jobbet som FK och fortsätta utveckla firman). Men å andra sidan tror jag att beslutet (som växte fram under en månads "road trip" i USA under hösten 2009) lika gärna kunde ha blivit att fortsätta elitkarriären och det hade känts lika naturligt.

Reck - Tog det tid att acklimatisera sig? Kunde eller kan du fortfarande känna någon form av abstinens?
Fredrik - Även här har det gått oerhört smärtfritt och jag känner absolut inget sug att börja tävla regelbundet eller på elitnivå just nu. Däremot så har jag heller absolut inget emot att ställa upp i någon enstaka tävling om andan faller på. 2010 körde jag faktiskt fyra cykeltävlingar (Vätternrundan, SM linjet, CykelVasan och Cykel City Gran Fondo Tour).

Reck - Hur mycket tränar du idag på ett ungefär?
Fredrik - Vet inte hur många timmar det blir, men om jag ska göra en gissning så tror jag att det i snitt blir 5 timmar i veckan. Det varierar med vad som är i görningen i övrigt. Vissa veckor blir det såklart noll p.g.a. jobb eller andra omständigheter, men jag har haft ett par veckor med mer än 20 timmar sen jag lade av. För det mesta blir det vad som i folkmun kallas "hawaii-träning", men när jag känner för det smyger det sig in något mer strukturerat intervallpass.

I vacker traditionell skrud med sambo Erika.
Reck - Du fick ju en minst sagt flygande start som förbundskapten i mountainbike, går det att förklara varför just 2010 blev så lyckat?
Fredrik - 2010 anses lyckat i mångt och mycket tack vare Alexandras och Robins mästerskapsmedaljer och i båda de fallen räckte det för min del bara att se till att de hade tak över huvudet och fick en tallrik gröt till frukost på morgonen. Personligen är jag väldigt nöjd med att vi genomförde tre träningsläger som breddade antalet cyklister som inkluderades på något sätt i landslagsverksamheten och att jag kunnat bibehålla den avslappnade stämning som min föregångare Andreas haft i verksamheten.

Reck - Hur skulle du beskriva din ledarstil?
Fredrik - Dominant, ambitiös, tolerant, välvillig och glad.

Reck - Själv tyckte jag att det visar på ett modernt tänk när du under en landslagssamling hade med ämnen som återhämtning, alternativ träning och en "köra-snabbt-utför"-expertföreläsare. Det blir ett större helhetstänk, vilket jag tror är mycket viktigt. Vad tror du blir ditt största bidrag som FB?
Fredrik - Eftersom en av de aspekter av idrotten som jag själv brinner mycket för är träningsplanering så vore jag förstås väldigt glad om jag lyckades lämna ett tydligt spår av smart strukturerad träning bland svenska MTB-cyklister efter mig. Det är som du säger helheten som är viktig, men det finns ju anledning att jag började gräva i de tre områden som du nämner i frågan eftersom jag upplever att det finns störst utrymme för förbättring där.

Reck - OS i London 2012, vilka möjligheter har Sverige att få delta och delta med framgång där?
Fredrik - Delta är jag övertygad om att vi kommer göra och om du med framgång menar topp 10 så tror jag vi har goda möjligheter till detta.

Reck - Jag antar att du redan tänker och jobbar ganska mycket med projekt London 2012?
Fredrik - I dagsläget är det bara Alexandra som ingår i SOK's "topp och talang"-program, men eftersom OS är det största inom MTB så blir det såklart en hel del tid som läggs på "kratta manegen" inför hennes och förhoppningsvis minst någon till cyklists deltagande.

Reck - Hur mycket stöd (ex pengar, kunskap) har ni från SOK?
Fredrik - Exakta summor kan jag inte gå in på, men jag tycker att stödet är ok från SOK's håll, även om jag självklart skulle se att det var större. Dessutom finns det en del problem genom att deras system är anpassat för de idrotter som är störst i Sverige och ibland passar inte cykelsporten riktigt in i det ramverket, vilket kan vara frustrerande.

Reck - Snart gäller Cyperntävlingarna, vilket ju brukar vara populärt bland svenskar. Dessutom brukar dom ju också prestera bra här. Varför är Cypern populärt?
Fredrik - Möjligheten att kombinera träningsläger i fint väder och bra terräng med fina tävlingar som även ger mycket UCI-poäng är en klockren kombination.

Reck - Hur "använder" du som FK Cypern?
Fredrik - En stor anledning till att jag valde att skicka ett landslag till Cypern i år är för att det finns mycket UCI-poäng att köra om vilket är viktigt för att säkerställa att Sverige får platser till OS (som har ett lite bökigt kvalificeringssystem).

Reck - Till sist, har du koll på återväxten i svensk mountainbike? ser det lovande ut?
Fredrik - Jag kan inte säga att jag tycker att det ser speciellt lovande ut med tanke på de tunna startfälten i ungdomsklasserna. En ljusning finns i att Dirt-cykling ändå är ganska populärt bland tonåringar, vilket gör att de åtminstone kommer ha en hyfsat bra teknikgrund i fall de kommer på att de vill tävla (oavsett MTB-disciplin) när de blir äldre. Även CykelVasan och de Bike Parks som många fjällanläggningar satsar på kan vara en nyckelfaktor i detta som inkörsportar till mer organiserat tävlande.

Reck - Tack för denna del 1 (av 2) i intervjuserien.
Fredrik - Tack själv.

2 kommentarer:

  1. Nu handlar ju inte intervjun om träning, men hur ser du själv på Fredriks träningsfilosofi?

    Man har uppfattningen att ni tycker rätt olika i vissa fall, stämmer det?!

    SvaraRadera
  2. Jag har inte insyn i FEs hela träningsfilosofi, även om en del synliggörs via bloggar (hans egen och andra), uttalande, diskussioner osv.

    Nu är en tränare inte bara detaljer i program, utan en helhetssyn med dialog till utövaren mm. Jag skulle tro att vi har mycket gemensamt i arbetet som tränare.

    Men visst har vi säkert olika syn kring en del saker, vilket är helt naturligt skulle jag säga, då det på flera (många områden är oklart och osäkert. Antingen finns det ingen forskning eller så finns det kanske en del forskning (men ej komplett) eller så finns det tydliga resultat men hur de sen ska praktiserar är mer osäkert, och därför finns det en del olika praxis också såklart.

    Allt detta gör att tränarens kunskaper, bakgrund och erfarenheter gör att man drar vissa "kvalificerade gissningar" i dessa osäkra områden osv. Det finns ju olika "skolor/traditioner", och kommer man från olika sådana, har olika glasögon på sig, tolkar man saker lite olika ibland.

    Jag och Fredrik har ej heller haft så mycket utbyte av kunskaper och erfarenheter (men det hade varit trevligt). Om så var fallet hade vi kanske varit än mer lika varann genom att vi hade kunnat påverka varandra.

    SvaraRadera